Hejsan bloggen!

Var detta allt? Julen är ju redan förbi och den enda julfeeling jag fick var när Benjamin Syrsa sjöng.. Då kom det nästan en tår i ögat.

Jakten på den stora kärleken går vidare och om det går bra, det går ju att diskutera. Man träffar många, som efter ett tag bleknar bort av någon anledning. Vart finns drömprinsessan som ska ta mig härifrån?

Vart finns alla när man behöver dem?

Vart finns den stora kärleken? Kanske är det meningen att den ska vara svårhittad?

Som tur är så kommer väl Eve hem snart och då slipper jag sitta här ensam och bli mer manodepp.. Det är väldigt skönt att man kan umgås med sitt Ex ändå, fast hon är väldigt jobbig ibland. Om jag ska vara ärlig så är hon den enda som alltid funnits där när jag vart som mest nere, hon har aldrig vart upptagen med annat och har aldrig sagt nej bara för att "hon har nått bättre för sig och inte har tid för en Johan fast det märks att han snart bryter sönder i sina beståndsdelar för att han är så jävla krossad inombords och gråter när han snart hoppar ifrån nån jävla bro för han inte klarar av att vara ensam" som många andra jag känner.. Åt helvete med dem isf. Jag finns där för er iaf.