Tvättstugan ligger i mitten på huset så jag får antingen gå yttervägen eller ta källarvägen.

Det är svårt att missa att när man tänder lysrören så blinkar hela gången till som i en rysare.

Stressad som jag är så börjar jag gå innan lysrören hunnit starta så jag är mitt i blinkandet. Alla som sett en skräckfilm vet att plötsligt när det blinkar till så står det ett monster där i andra änden av korridoren, gärna med någon kroppsdel i handen och hockeymask.

Men hur min hjärna än anstränger sig så finns det inget monster...

   Det fanns en tid
                                                  
      då han trodde att
                                                  
      monster fanns, men bara
                                                  
      på låtsas.

"Jag har ett monster under sängen mamma..." men egentligen ville han bara inte sova ensam

Och..

små pojkar växer upp till ännu mindre män ibland...
"vi ska forma våra liv till det allra finaste.."
sade han till sin älskade flickvän, en berusad kväll.
            Samma kväll lät hon ett annat kön inta hennes kropp.
Efter det vände han ut och in på sig själv. Det blev ingen mer kärlek vid hans sida.
Kanske var det meningen från första början, tänkte han...

                                                "Jag känner mig hemma så här. Ensam"

Sommrarna blev inte mindre tilldragande för det. Det växte sig istället varmare och mer vackrare än någonsin.

Och han skulle nu behöva läsa till en framtid, omöjlig att överskåda, för att kunna forma sitt ensamma liv.

 Men alla vackra ting omkring honom knöt sig hårdare runt halsen...

Läsförmågan drunknade i en dimma som han kom att respektera som sin mentor.
Verkligheten kan lätt strypa en ung man, när små pojkar undkommer så lätt.

                                        Dimman började viska ord som blev hans ideologi..
                                        ord som aldrig kom till punkt...
                                        ord som drev honom till sitt beslut...
                                        ord som blev det sista han lämnade kvar.

        "Jag förstår nu äntligen, mamma
        Gråt inte för mig
        Pojkar växer upp till ännu
        mindre män ibland. Det betyder
        inte att Du har misslyckats
        Jag hade aldrig ett monster
        under sängen, som du visste när
        du log och strök min panna.
        men jag såg åt fel riktning
        Jag såg aldrig ut genom fönstret
        Det riktiga monstret fanns utanför
        fönstret, mamma. Det fanns
        där hela tiden, och nu har
        det intagit mitt huvud, mamma
        Jag kan inte lämna mitt rum längre
        Jag gör mitt val här och nu"

                                                  
                              älskar dig/ <3

                                                  
                              Dyamo.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lisa, det var bara att spåra din ip-adress så sluta försöka vara anonym.. Jag la ner så mycket tid på dig fast du var velig och inte visste något.. Sen en dag så får jag bara reda på genom FB att du skaffat pojkvän, hur tror du det känns? ...

Packa, packa packa! Sen efter en sprudlande gudstjänst följd av kaffe så är det lite mer packning som ska packas, men sen så bär det av mot Arvika via någon småstad, men sen så är vi där! Blippa verktyg en vecka under sommaren kanske är värsta grymt!...

Den dära; vad menar du egentligen? Allt du gjorde då? Eller snarare allt du inte gjorde.... Du sårade mig.. ...

"Han var min första pojkvän, så detta är alltså mitt första uppbrott" -tillägnad en ensam liten flicka-   ...

"Dom säger att drunkning skulle vara stillsamt"; var hans sista tanke när havsluften för sista gången fyllde lungorna, stunden innan de kalla saltvattnet forsade ner.. Innan hade han vara suttit och stirrat ut, ut över en oändlighet som aldrig tog sl...