Alla inlägg under februari 2010
Vad hände egentligen med allt och hur blev det så här?
Glad att du finns, du vet vem du är... Tid är bara ett begrepp och vad är ett tag jämfört med ett helt liv. Man lever väldigt kort med tanke på hur länge man kommer vara död
Som sten, platt ligger snön i vredesmod
Förtvivlad av sin frånvaro tidigare år
Snöns hämnd ekar längs gator, längs torg
Mäktig är den, vit och kall
Som hjärtat förra året som brast itu
Men snön brister inte lika lätt som ett människohjärta
En låt hörs ifrån den vita skogen
En speldosa kvarglömd ifrån sommaren
En glad plingande låt hörs ifrån tallar och bok
Det låter så fint
Du övergav mig den kvällen
När snön nyss föll
Stände dörren utan ett ord
Och jag såg dig aldrig igen...
Barnen skriker glatt i backen
Några andra åker skidor för första gången
Vissa ser snö för första gången
Vem visste att det fanns åldersgräns på snön
Men nu när allt egentligen är som det är, Haiti-febern börjar svalna, OS flyter på och snön vägrar försvinna som en antydan att växthuseffekten bara är en bluff... Kan vi ställa oss frågan, är vi lyckliga? Är vi nöjda med allt som det är? Varför är vi aldrig nöjda!
Varför måste DU vara så underbar, varför måste DU vara så tråkig, varför måste DU aldrig komma till tanken att du borde ta itu med ditt liv?!
Som vatten rinner allt förbi oss i en hastighet snabbare än vi orkar springa. Mitt huvud ändras ju mer jag blir äldre. I mina drömmar sjunger du sånger för mig och du kallade mig älskling. Men ändå är det omöjligt med alla förväntningar som man själv har och som ligger vilandes på ens egna axlar, varför är just DET så?
Varför har du så dålig andedräkt när vi kysser varandra på din säng?
Ibland känns det som att hela världen är emot en och står lurpassandes bakom dörren? Inte ens pannkakor kan blidka den vildaste av världar..
Det enda jag har kvar nu är drömmarna om dig... Kan de aldrig ta slut---<3
Jag har alltid gillat svaghet
Som sex & skryt & knark
Det finns alltid som en utväg
Och jag har aldrig varit stark
I min skalle brann en motsats
En skogsbrand i en park
Där hundratusen apor
Fyller tonårsblanka ark
Med orden vi skall alla en gång dö
Och jag ska skydda dom jag älskar
Med hjärta kropp & själ
Jag ska skydda dom mot livet
Som är hårt & fult & skört
Jag ska ge dom allt som blir kvar
När jag är färdig med det här
Jag ska ge dom nått som hjälper
Mot en ond & giftig värld
Älskling vi ska alla en gång dö
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 | 20 |
21 |
|||
22 | 23 |
24 |
25 |
26 | 27 |
28 |
|||
|